Vladimir Putin har fått nog. Ryssland kommer att följa sin egen väg och kräver att Västvärlden drar sig tillbaka från Rysslands gränser och vitala intressen. I Putins politiska tal den 25 januari lade han fram hans vision om Rysslands utveckling de följande åren. Istället för att fokusera på Kremls nya massiva projekt för en nystart för ekonomin och förhoppningsvis en förbättring av livskvaliten i landet föredrar Västvärldens media och politiska elit att reagera hysteriskt på Putins "skryt" om Rysslands förbättrade militära kapacitet.
Vad Putin sade i sitt tal var "lämna oss ifred eller så kommer saker och ting att bli värre." Västvärlden har helt enkelt misslyckats att "tygla" Ryssland och kan förmodligen inte besegra Ryssland militärt. I hans tal avslöjade Putin existensen av nya ryska kärnvapen som gör det obestridligt att Ryssland idag är överlägsen USA:s och dess patetiska vasallstater:s militära förmåga.
Det går inte att undvika att reflektera över hur de sinnesjuka nykonservativa och det militär/säkerhetskomplexet i Washington skulle reagera om de hade alla dessa förödande vapen.
Men det betyder inte att Ryssland vill ha krig med USA, NATO och EU. Ryssland är ett litet land jämfört med V-världen, mätt i ekonomi, befolkning och även militärt, oavsett dess enorma kärvapenresurser. Ingen klarar ett kärnvapenkrig idag. Putin deklarerade att Ryssland varken har några territoriella eller hegemoniska ambitioner eller avsikt att attackera ett annat land.
Vapnen menar Putin är ett nödvändigt svar till V-världen när de år efter år nekar att acceptera fred och sammarbete med Ryssland och istället omringar Ryssland med baser och missilsystem.
"Vi är intresserade i konstruktiv samarbete med USA och EU och förväntar oss att sunt förnuft skall råda...vår politik kommer aldrig att baseras på exceptionallism [men]vi kommer att försvara våra intressen och respektera andra länders intressen."
Otvivelaktigt har Washingtons och EU:s försök att isolera Ryssland med sanktioner och propaganda misslyckats. Även att förhindra Rysslands reaktion mot Västvärldens militära omringande har misslyckats. "Sanktionerna för att hindra Rysslands utveckling även i den militära sfären...har inte fungerat" sade Putin.
Nyligen deklarerade EU återigen att sanktionerna mot Ryssland och Östra Ukraina kommer att förlängas till den 15 september. Det är säkert inte sista gången. Så länge Europa är underkuvad USA med starka lakejstater som Sverige, England och Östeuropeiska stater kommer vi aldrig att kunna föra en oberoende utrikespolitik.
Trots att alla sanktioner inte har bitit på den ryska utvecklingen fortsätter V-världen att föra en destruktiv politik gentemot Ryssland. Västvärlden har inte längre något vett. Washington är totalt uppslukat av sin "amerikanska exceptionallism" och hybrisen om det " oumbärliga nationen" som påverkar och sätter käppar för alla.
Européerna är otvivelaktigt underdåniga och köpta av Washington. Putins förhoppningar att de europeiska ledarna skulle förstå det fruktlösa i att skrämma Ryssland och sluta stödja Washingtons ryssofobi som kan leda till ett kärnvapenkrig har inte heller burit någon frukt. Att de flesta politiker och MS/media i Europa ansåg Putins tal vara en "...väg till eskalering och provokation" visar hur stor det europeiska beroendet av USA och NATO är.
Vad Ryssland vill är att sköta sina egna affärer nu. Landet behöver moderniseras för att säkra framtiden. Därför vill Putin fortsätta med utvecklingsarbetet i Kaza, Vladivostok och Socchi. Vidare vill han investera i skolsystemet, etablera kulturella centra, utbildnings- och museum-komplex i regionerna och förbättra Rysslands dåliga infrastruktur. Det är vad det ryska folket vill- utveckas ekonomiskt och socialt.
Men det betyder inte att Putin tänker backa från hans krav att Västvärlden skall lämna Ryssland i fred. De flesta internationella observatörer och i synnerhet media som fokuserade på den senare delen av Putins tal ville uppfatta talet som början till den "nya kapprustningen". Detta skulle betyda att V-världen måste återigen investera i vapen, vilket kommer att kosta enorma pengar, men vem bryr sig det finns pengar att ta från ländernas budgettar när det gäller skolan, sjukvård, infrastruktur mm, för att värja sig mot Moskva.
Kapprustningen kommer förmodligen att innebära- tror de flesta bedömare- att även Putin kommer att behöva dirigera om resurserna från de sociala programmen till den militära budgeten. Det kommer inte att ske. Delvis därför att Ryssland har nu de sista 10 åren gjort sina investeringar i den militära uppbyggnaden och har redan börjat skära i de militära utgifterna och delvis för att Putin lärt sig från Sovjetunionens sammanbrott att visserligen måste den ryska militären vara på topp och mycket effektiv men att det inte finns utrymme för några grandiosa imperialistiska ambitioner.
Vad som i princip sker nu i USA men även i Europa, är att de lanserar nya missilsystem och nya planer för modernisering av kärnvapen. Just nu vill Trump spendera 1,2 miljoner miljarder på den amerikanska kärnvapenarsenalen.
USA kommer att slösa bort enorma pengar på slösaktiga prestigeprojekt medan den sociala sektorn kommer att förfalla ännu mer. Dessutom vet ingen vilken militär effekt det kommer att ha på Ryssland.
Putin vet att ett krig mot USA, NATO och EU inte kan leda till något gott. Inte heller vill han- eller kan- erövra USA eller Europa. Det är inte förrän nu efter så många år av finansiellt och socialt kaos efter Sovjetunionenssammanbrott som landet börjar hävda sig igen. Vad Ryssland gör är att investera i en avskräckningsstrategi och skapa terrorbalans för att få USA att avstå från att direkt attackera ryska nyckelintressen.
Men tydligen anser den etablerade media i våra demokratier att Putin hotar att starta en ny kapprustning efter att yvas om de fruktansvärd effektiva kärnvapenmissiler han besitter. Och det är inte bara vår "fria" och "ansvarsfulla" media runt om i Världen som med sina avsiktliga feltolkningar försöker skapa kaos och skräck för ryssen.
"Vi vil inte ha ett nytt kallt krig eller ny kapprustning" säger NATO-talekvinnan Oana Lungescu. "De ryska uttalanden som hotar allierade är oacceptabla och kontraproduktiva."
Ryssland som alltid hävdat att NATO-expansionen i de tidigare sovjetstaterna i Östra Europa var ett avtalsbrott anser att hon har rätt att agera mot alla hot mot landet eller dess allierade och att varningarna om att Putin utmanar Washington till en ny kapprustning inte är seriösa eftersom den nya kapprustningen började redan när USA 2002 lämnade ABM-avtalet(Anti-Ballistiska Missilavtalet sedan 1972) som skulle begränsa användningen av antiballistiska missilsystem.
NATO:s generalsekreteraren Jens Stoltenberg säger att Rysslands agerande riskerar att leda till en ny kärnvapenkapprustning i Europa och uppmanade landet att vara transparent när det gäller dess militära projekt och manövrar. Uppmaningen kommer från chefen för den starkaste idag mördarorganisationen, ett instrument för USA:s imperialistiska makt maskerad som en frihetsälskande militär allians, som borde anklagas för krigsbrott sen den dagen den bildages för 70 år sedan.
Vad Stoltenberg syftar på är INF-avtalet sedan 1987 som enligt överenskommelse mellan USA och Ryssland dikterar vilkorna för förstörelsen av landbaserade och havsmissiler med en räckvidd mellan 500-5500 km. I december 2017 sade Putin att USA genom att placera missilsystemet i Rumänien redan de facto dragit sig ur avtalet och alla anklagelserna om att det är Ryssland som inte följer avtalet används av USA för att även officiellt skrota det.
INF-avtalet undertecknades av Gorbatjov och Reagan den 8 december 1987 och började gälla 1 juni 1988. Sedan dess har länderna anklagat varandra att bryta avtalet många gånger.
Gorbatjov, en av arkitekterna som fortfarande är vid livet uppmanar både Putin och Trump att "instruera diplomater och politiker att lösa problemet." Lördag 6 januari, Kyudo News, Japan. Gorby poänterade att de internationella kärnvapennedrustningsavtalen, INF, START(1, 1994 och 2, 2010), och NPT(Icke-spridningsavtalet, 1970) "är alla delar av samma arkitektur som kan kollapsa om ett av dess element undermineras."
Båda länder innehar tillsammans ca 95% av Världens kärnvapen och utan bilaterala framsteg finns det ingen anledning heller för andra länder hindra spridningen. Det är nog första gången på många många år att det inte existerar några kärnvapenkontrollförhandlingar mellan USA och Ryssland.
Ryssland skulle potentiellt göra nytta av sina kärnvapen bara i det fallet landet attackeras med kärnvapen eller om det föreligger ett existenshot mot landet sade Putin i en NBC-sändning. Med Putins nya avslöjanden och överraskningarna om Ryssland nya militära kapacitet anser bedömare (Andrei Martyanov) att maktbalansen har börjat svänga dramatiskt. Det verkar inte längre finnas en militära option mot Ryssland.
"Istället för att hota varandra borde stormakter ena sina ansträngningar för att skyddas från terrorister" tycker Putin.
Även om det skulle vara svårt att attackera Ryssland ser Krigspartierna i Västvärlden och i synnerhet i USA till att oroshärdar blir allt fler och allt intensivare. Så istället för att USA och EU skall enas för att hitta lösningar och undvika att Världen hamnar i en situation vi kommer att ångra fortsätter den amerikansk/israeliska/europeiska aggressionen mot Syrien, Iran, Nordkorea, Kina och Ryssland.
Det amerikanska utrikesdepartementet anklagar Syrien och Iran för en rad "uppenbara" aggressioner mot Israel. Och inte bara mot Israel. USA och dess "allierade" genom att stödja "Israels suveräna rätt att försvara sig" och att "Irans ontsinta aktiviteter och kalkylerade eskaleringar av hot och dess ambitioner att framhäva dess makt och dominans utsätter alla människor i regionen för fara" sade Haether Nauert utrikesdepartementets taleskvinna.
Även Hitler dolde sin "projicering av makt och dominans" och hans invasion av Polen med samma grova lögner som Washington och Israel använder sig av för att dölja sina aggressioner. På samma sätt som Hitler falskt anklagade Polen för att attackera tyska trupper i Tyskland vilket var den officiella anledningen till krigsuppbrottet, skyller Israel och dess marionetter i Washington och Bryssel sina attackerna på Syrien på ...Iran. Vargar förklädda i fårkläder.
Vi i Europa borde vara tacksamma att det finns någon sorts begränsning Putins förmåga/vilja att slå tillbaka mot Washington. Det är ett mysterium varför Putin tolererar större och större aggressivitet från Västvärlden och Israel och femtekolonnarna, de så kallade "atlantistiska integrationister", en handfull förrädare i Ryssland som är beredda att sälja den ryska suveräniteten till globalisterna och nykonservativa fundamentalister.
Inte för att man skall undervärdera Putin. Det är möjligt att Ryssland inte är riktigt medveten om att hon uppfattas av de nykonservativa policymakarna som en svag stat med bristande mod att köra över andra länder såsom Washington och Israel gör.
Oavsett vad Washington, NATO, EU och Israel gör mot Ryssland, att svärta ner landet, dess befolkning, ledare och rykte verkar det inte kosta något. Det verkar som om Ryssland passivitet inbjuder till ett kärnvapenkrig eller Rysslands kapitulation.
Det verkar vara så att den ryska regeringen och Putin försöker genom att kontinuerligt betona den internationella rätten att få Europa att förstå att Washington opererar utanför dess lagar. Syrien och Ryssland klagar över Washingtons illegala ockupation av syrisk territorium, en ockupation som inte har någon FN-auktorisation och är i strid mot internationell rätt. Något tydligen ingen i Europa vågar ta ställning mot.
Inte heller vågar Europa ta ställning mot de israeliska och terroristernas attacken mot Syrien och ryska styrkor som underminerar Rysslands och Syriens ansträngningar att skapa fred i regionen.
Putin har genom sitt tal klargjort följande: Västvärldens hegemoniska politik och skrämselpropaganda är död och därför bör alla arbeta tillsammans för att lösa problemen i Världen. Förhoppningsvis kommer den ryska diplomatin att lyckas att dämpa de ökade spänningarna som underblåses av Washington och vissa kretsar i Bryssel och England.
Den ryska diplomatin har två svåra nötter att knäcka, två oöverstigliga hinder; den uppsvällda amerikanska militär/säkerhetskomplexet(M/S) som måste rättfärdiga sina 1 000 miljarder dollar-budget och den nykonservativa fundamentalismens ideologi om amerikansk världsherravälde i Världen och israelisk dominans i Mellersta Östern.
M/S-komplexet är så stor att det är omöjligt för någon president, senator eller kongressledamot att ignorera. Och den skapade ryssofobia påverkar den enskilde människan mer och mer. Dessa två oöverkomliga hinder har visat sig vara tillräckligt starka för att hindra Trump att normalisera relationerna med Ryssland.
Därför borde Putin kanske nästa gång vända sig enbart mot det europeiska folket och fråga dem hur de europeiska intressen bäst tjänas. Är det genom att möjliggöra Washingtons hot mot Ryssland?
Hur kan det vara möjligt att Europa kan skyddas, om det värsta skulle hända, när amerikanska ABM:s, USA:S kärnvapen och amerikanska militära baser är placerade i våra länder? Hur skall vi kunna undvika en förintelse?
Det stora delen av mänskligheten lever i en falsk verklighet skapat av starka intressegrupper och regeringarna dessa kontrollerar. Människor tror på lögnerna som definierar deras verklighet. De har inte längre varken ork- varken fysiskt, mentalt eller tidsmässigt-, bildning eller den emotionella och intellektuella styrka att konfrontera de uppenbara lögnerna.
I Västvärlden verkar sanningen ge upphov till smädelser och övergrepp. Att gå emot Matrixen är inte ett säkert sätt.
För övrigt: Befinner vi oss enligt Atomforskarnas Bulletin idag betydligt närmare domedagen. Klockan har flyttas närmare midnatt på torsdagen den 25 januari och varnade Världen för att den är så nära en katastrof 2018 som den någonsin varit. Domedagsklockan är nu satt till två minuter innan midnatt, 30 sekunder närmare än förra året. 1991 efter det Kalla Krigets slut var klockan satt på 17 minuter innan midnatt.
27 oktober 1962. Vasilj Aleksandrovic Archipov var en av de tre sovjetiska sjöofficerarna i den kärnvapenladdade ubåten B-59 som hade till uppgift att eskortera ryska fartyg till Kuba. När väl de amerikanska krigsfartygen började jakten på ubåten och släppte sina sjunkbomber var alla tre befälhavarna övertygade om att kriget mellan USA och Ryssland hade brutit ut. Kommunikationerna med Ryssland var brutna. Archipov vägrade att ge sitt godkännande om att avfyra kärnvapenmissiler mot USA. Därmed avvärjdes ytterligare en gång Världens kataklysm. Archipov dog 1998.
When you subscribe to the blog, we will send you an e-mail when there are new updates on the site so you wouldn't miss them.