USA, Israel och Turkiet på väg att invadera Syrien.

"Förbered er för nedslag...", deklarerade den ryske försvarsministern Alexander Orlov den 22 december 2017. USA tränar nya beväpnade styrkor i det före detta flyktinglägret i El Khaseg-provinsen. Nu när USA har slutligen blivit förödmjukat i Syrien av Assad-truppers nästan totala militära segern försöker Washington att hitta nya sätt att förstärka konflikten och kräver återigen Assad-regimens avgång. Man tror att trupperna kommer att användas i ett försök att avsätta den syriska regeringen. Det som är ännu märkligare är att styrkor från IS i Irak och Syrien och Al-Nusra(al-Qaida) kommer att bilda ryggraden i USA:s militära styrka. Ja, det är samma trupper som Ryssland, Syrien, Iran och Hizbollah har kämpat mot i flera år för att förinta dem i Aleppo, Deir ez-Zor, Ragga och andra ställen.

I enlighet med det Ryska Försoningscentret för Syrien(CSR) bygger amerikanska instruktörer för speciellstyrkorkorna beväpnade trupper av militanta från olika delar delar av Syrien. Under sex månader har 750 terrorister samlats från Ragga, Deir ez-Zor, Abu Kamal till Eufratflodens östra delar. Dessa hårdförda IS-militanta förväntas att engagera sig i södra Syrien mot regeringstrupper.

Det finns flera sådana träningslägren även i Jordanien, ett amerikansk marionetstat. Washington förbereder sina nya trupper för att bekämpa Assad efter Putins avsikt att reducera styrkorna i Syrien. Washingtons- inte bara- avsikt är att täcka tomrummet som kommer att uppstå när Ryssland dra tillbaka sina trupper. Ett misstag som Ryssland gjort även tidigar. Det får inte upprepas en gång till.

Det finns tydligen planer för Saudiarabien och Israel att slå till mot iranska och Hizbollah-styrkor i södra Syrien samtidigt med militära operationer i södra Libanon. Angreppen i det syriska territoriumet kommer att ske från flera håll- från området runt Golan Höjderna som är sedan 1967 ockuperat- och annekterat- av Israel, längst gränsen till Libanon- när israeliska styrkor väl har invaderat Libanon och från gränsen till Jordanien.

Det kan inte heller uteslutas menar det ryska förvarsministeriet att de pro-amerikanska kurdiska styrkorna , SDF, kommer att angripa Damaskus från öst vilket skulle vara ett avtalsbrott mellan kurderna och Assad och troligtvis skulle även provocera indignation i Ankara som inte på något sätt vill se en kurdisk expansion i Syrien, Turkiet eller Irak.

Skulle sådana händelser utveckla sig när det ryska flygvapnet lämnar Syrien kommer Damaskus att vara omringad av sina fiender. Enligt det ryska försvarsministeriet har den  USA-stötta Fria Syriska armen upp till 30 000 soldater, IS har 25 000 hårdförda mördare utsprida längst Eufrat-floden och många gömda i Idlib. I sydväst finns ytterligare 10 000 anti-Assad-trupper redo för strid. Dessutom är det amerikanska, israeliska och saudiarabiska flyget i väldigt bra skick.

Assad har inte mer än 40 000 soldater till förfogande och kanske upp till ytterligare 40 000 iranska soldater och Shia-militanta från Irak, Iran, Afghanistan och Pakistan. Det syriska flygvapnet är decimerat. Med andra ord, om Ryssland drar sig ur eller minskar sitt militära närvaro kommer den syriska regeringen att befinna sig i klart militärt underläge. Ett annat problem för Assad är att krig kostar pengar, pengar och pengar. Frågan är om landet kan överleva ekonomiskt.

Medan Putin försöker dra sig ur Syrien så fort som möjligt driver Västvärlden och dess allierade i Mellanöstern, Israel, Turkiet och Saudiarabien fortfarande tesen om Assads avgång. Detta gör även den syriska oppositionen och därför misslyckas förhandlingarna i Genève gång på gång. Senaste mötet i februari 2017 ägde diskussionerna rum delvis utan den syriska regeringens deltagande som ansåg oppositionens krav som oacceptabla. Även det sista mötet häromdagen  i Sotji i Ryssland avslutades utan några konkreta resultat.

Man får anta att fredsprocessen är över. Nytt krig är oundviklig.

Situationen i Syrien är mycket allvarlig.

USA:s utrikesminister Rex Tillerson vid hans besök på Stanford University den 17 januari, "The Way Forward in Syria", klargjorde att USA önskar att Syriens president Assad avsätts och att USA kommer att stanna i Syrien för att minska Irans makt i regionen. Dessutom vill den USA-ledda koalitionen att skapa en 30 000-man starka gränssäkerhets- styrka med kurderna, SDF, vilket kan tolkas som en implementering av USA-löftet att splittra och dela landet i enlighet med etniska och sekteristiska krav.

Förutom att USA vill vidta åtgärder för att stabilisera de "befriade områden" för USA en intensiv ekonomisk krigföring mot den syriska regeringen. Tillerson vill avråda ekonomiska relationer mellan Assad-regimen och tredje länder. Däremot kommer USA när väl Assad är borta ur bilden att "gladeligen uppmuntra normaliseringen av ekonomiska relationer mellan Syrien och andra länder."

Återuppbyggnadens av Syrien som kommer att kosta hundratals miljarder dollar är en av de huvudanledningarna varför USA inte vill lämna Syrien. Delvis vill USA och V-världen splittra och dela landet i mindre stater- mot FN:s resolution-, såsom man gjorde med Jugoslavien, och vi har väl sett vad bra det blev. Assad har nyligen deklarerat att all närvaro av amerikanska och andra främmande styrkor inte är önskvärda.

Det vore ett hårt slag mot USA. Och det kommer inte att hända. USA är styrd av det militär/säkerhetskomplexet, den Federala Banken som representerar de stora bankerna och Wall Street, Utvinningsindustrin(Olja, Gruvor, Naturtillgångar) och den israeliska lobbyn som håller Washington i sitt grepp de sista 16 kringsåren i Mellanöstern. Dessutom är Ryssland, Kina och Iran på väg att engagera sig i massiva återuppbygnadsansträngningar och investeringar i Syrien.

Det är förmodligen det det pånyttfödda kriget kommer att handla om. Vem får kontrakterna?

Det enda sättet att inte splittra Syrien verka vara att amerikanerna sparks ut ur Syrien med våld vilket naturligtvis Washington förstår och därför valde dem att beväpna och träna den "nya" rebellarmén i de kurdiskstyrda områden fortfarande bestående av islamistiska fundamentalister med avsikt att bli av med Assad.

Turkiet anfaller Syrien

Det finns förmodlingen inget som triggar turkarna att agera mer än när de hör ordet kurd, Kurdistan och kurdisk befrielsekrig, kurdernas rätt till egen stat osv. Nyligen lyckades Turkiet att avstyra Barzanis försök att etablera ett självständigt Kurdistan i norra Irak, vid gränsen till östra Turkiet. Ett själständigt Kurdistan så nära den turkiska gränsen men en stor kurdisk befolkning i östra Turkiet skulle så småningom kunna uppmana även de turkiska kurderna att ansluta sig till det självständiga Kurdistan. Nu är det Syriens tur.

Sedan den 20 januari inledde Turkiets president Recep Erdoğans en offensiv mot YPG-kurderna i norra Syrien vid gränsen till Turkiet. Turkiska offensiven mot den USA-stötta YPG och kurddominerade regionen Afrin skall enligt Erdogan driva kurderna bort från området. Den kurdiska milisen är sedan kriget i Syrien allierad med USA, som tränar och beväpna dem, men är också en viktig partner för Assad i kriget mot IS.

Enligt Erdogan är YPG en terrororganisation- som alla kurdiska organisationer enligt honom- med kopplingar till den kurdiska gerillan PKK. Kurder kanske upp till 30 miljoner i östra Turkiet, kurder i nordvästra Irak, kurder i norra Syrien, kurder i Iran. Erdoğan skulle förmodligen dö av hjärtattack om kurderna bildar en egen stat. Därför lovade han att "dränka den amerikansk-ledda kurdiska armén i floder av blod" och attackerade Afrin, den minsta kurdiska enklaven.

USA befinner sig nu i ett dilemma. De skapade IS för att förstöra Libyen och Syrien. Trots detta påstår dem eller rättare sagt är deras officiella ståndpunkt att de befinner sig i Syrien för att bekämpa IS och efter missionens genoförande skall de lämna Landet. Amerikanerna och resten av Västvärlden kommer aldrig att lämna Syrien. Alldeles för mycket står på spel.

Det är svårt att bli av med amerikanerna. Svårt men inte omöjligt. Koreanerna gjorde det; vietnameserna gjorde det; libanesernas gjorde det; somalierna gjorde det. Priset? Miljoner döda, ruinerade ekonomier, förgiftad jord, förstörelse av skogar och städer. Men de lyckade.

Det amerikansk närvaro i Syrien är ovälkommet. Men som Tillerson sade "USA kommer att bibehålla sitt militära närvaro i Syrien...till...och Syriens grannar är trygga...USA kommer inte att dra sig tillbaka förrän Assad är borta."

USA hade för avsikt att bilda med det kurdiska YPG en säckerhetszon under förevändning att avvärja en islamisk stat 30 kilometer in på syrisk mark i norra Syrien och södra Irak, vid gränsen till Turkiet. Detta proklamerades den 13 januari.

Den 20 attackerade Turkiet Syrien. Turkiet kan aldrig tillåta att en det bildas en säkerhetszon av kurder i norra Syrien och södra Irak. Det skulle i framtiden innebära den första riktiga kurdiska statsbildningen vid gränsen till Turkiet vilket skulle innebära att även de kurdiska områden i Turkiet så småningom skulle införlivas vilket i sin tur skulle betyda Turkiets upplösning. Turkiets operation "Olivkvist" skall skapa en egen säkerhetszon, 30 kilometer, djupt in i Syriens gräns med avsikt att fortsätta även österut.

Kurderna måste förintas. Det är Turkiets officiella hållning. Precis som alla de kristna minoriteterna mellan slutet av 1800-talet och fram till början av 1920-talet. Att invadera de kurdiskt-hållna områden i Syrien är att starta ytterligare ett krig: Det Turkiskt-Kurdiska Kriget.

USA har klara problem nu. Ja, hela Västvärlden skulle jag vilja påstå. Å ena sidan har vi en NATO-medlem(Turkiet) och å andra sidan USA-stötta kurder viktiga i kampen mot IS och även allierade till Assad.

Men om USA är villig att lämna över den kurdiska enklaven till Turkaran, är varken kurderna eller Syrien villiga. Den 18 januari varnade Syrien Turkiet att Damaskus kommer att skjuta ner turkiska flygplan som bombar kurder inom Syriens gränser. Hur kommer det USA-ledda NATO att agera om Syrien eller kurderna attackerar Turkiet?

Israel bombar Syrien

Om för USA Turkiet är viktigare än Syrien, är Syrien betydligt viktigare för Israel. Via Israel kommer USA att kunna ockupera andra delar än det av Israel redan ockuperat och ensidigt annekterat sedan 1967, Golanhöjderna. Trump har inget emot att göra samma sak för den israeliska premiärministern som hans föregångare gjorde, oavsett Demokrater eller Republikaner, nämligen att föra Israels krig genom att kontinuerligt ge stöd för den hotfulla och illegala ockupationen av Syrien.

På frågan varför Israel bombar Syrien är svaret på grund av Golanhöjderna. Israel har sedan 1967 annekterat Golanhöjderna och har inte för avsikt att lämna dem tillbaka till Syrien trots FN:s resolutioner. De bryr sig inte och det går inte at resonera med dem. Varför Världen inte heller bryr sig om ockupationen av norra Cypern och öns delning (i princip annekterat av Turkiet sedan 1974) är också något som det inte finns något svar på. Inga krav ställs på ockupanterna, inga sanktioner och ingen propaganda. Som om inget hade hänt.

Men hela Västvärlden är väldigt måna om att bestraffa Ryssland för att de åter har införlivat Krim-halvön med Ryssland. Intensiv propaganda, allt ökade ekonomiska sanktioner, informationskrig och demonisering. Till skillnad mot Israel och Turkiet som i strid med gällande FN-resolution (inte får splittra eller annektera ett område med våld) har Ryssland utan våld och via en folkomröstning införlivat halvön.

Vi lever i ett förvirrat och dysfunktionellt samhälle som efter decennier av amerikansk herravälde sammansvetsar krig och aggression med styrka. "En stort nation" är den som alltid går fram med vild raseri och som alltid tillgriper militärt våld för att hämnas mot alla attacker.

Och Israel är verkligen en stark makt delvis på grund av sina kärnvapen men främst därför att Israel de facto har kontroll över den amerikanska regeringen. När du är mycket starkare än din motståndare, Libanon, Palestina eller Syrien i detta fall, kan du var dum nog att svara med brutal råstyrka. Vilket också Israel gör. Även USA.

De israeliska och amerikanska ledarna framstår mer och mer som små barn med labilt humör, primitiva hjärnor och en bomb i handen som kan döda alla i sin närhet.

Men man skall ha klart för sig att både israelernas och amerikanernas benägenhet att nyttja styrkan som ett substitut för diplomati är ett tecken för svaghet inte styrka. Medan det för den osofistikerade hjärnan det systematiska nyttjandet av våld kanske framstår som ett yttryck för styrka visar historia att brutalt våld kan besegras via andra medel. 

Krig är affärer, även om det är ett blodigt sådant. Stora affärer. Och när vinsterna försvinner, försvinner även motivet att driva krig. Om hela den svarta ekonomiska krigsmarknaden försvinner kommer även motivet för krig att försvinna.

Kriget i Syrien är långt ifrån över. Otvivelaktigt kommer USA och hela Västvärlden och de lokala spelarna som Saudiarabien, Iran, Israel och Turkiet att fortsätta att driva sin policy även via proxy-styrkor. Skall Syrien undkomma en splittring måste Assad-regeringen stärkas eller måste kanske en annan regering till som åtnjuter större folkligt support. Finns det ingen sådan policy hjälper det inte mycket att USA:s och V-världens, som krigar för sina egna intressen, illegala aktioner åsidosätter internationella normer eller internationella lagar.

USA och EU kränkte de internationella lagar först i Jugoslavien, sedan dödsskadades dessa i Irak och slutligen begravdes dem i skydd av "färgrevolutionerna" i Egypten, Jemen, Libyen, Syrien, Georgien, Ukraina, Moldavien och senast i Iran. Detta betyder att USA och resten av V-världen kommer skoningslöst att driva sina intressen i Syrien och Mellersta Östern.

Washington är desperat att behålla kontrollen över jordens kanske ledande olje- och gasproducerande region, att bibehålla kontrollen över de viktigaste sjövägar från den Indiska Oceanen till Atlanten och styra över flödet av varor och tjänster från Europa till Asien och tvärtom.

Därför kommer USA att emotsätta Rysslands ökade påverkan i Mellersta Östern, i Europa och i resten av Världen.

På alla sätt. Oavsett konsekvenserna.

För övrigt samarbetar, 9 januari, Sverige med USA:s strategiska bombflygplan, drönare, spionplan över Östersjön nära den Baltiska Kusten och därmed det ryska Kaliningrad. Både NATO och Sverige gör allt för att provocera Ryssland. Att NATO historiskt alltid provocerat Ryssland är inget nytt. Men att Sverige så intensivt deltar i NATO:s försök att ytterligare stärka konflikten med Ryssland är något nytt.