Mycket farlig eskalering i Syrien: Imperialismens logik

Idag, lördagen den 30 september, är det två år sedan de ryska militära operationerna började i Syrien. Det har varit några misslyckanden, några viktiga segrar som kan resultera i potentiellt slut av en blodig konflikt som annars riskerar att snabbt omvandlas till en konflikt mellan Ryssland och USA som Världen inte vill uppleva.

Efter en officiell begäran av den syriska regeringen och efter flera veckors förberedelser för uppbyggnaden av basen nära Latakia började den ryska kampanjen den 30 september 2015. Moskvas inblandning var avgörande för att hindra de jihadistiska styrkorna att överta landet och förvandla det till en grogrund för terrorism som skulle även kunna hota Ryssland och även andra länder.

Under det andra året har Aleppo, Syriens viktiga industristad, befriats från de så kallade "rebellerna", en hårdför jihadistisk grupp som kallas Al-Nusra Front och som fick hjälp av i stort sett hela V-världen, araberna, turkar och israeler.

Medan man återtog terräng i västra Syrien tvingades de syriska styrkorn till nederlag i Palmyra, en antik och kulturviktig stad, centralt belägen i Syrien. Terrorgruppen IS hade återtagit staden de förlorade mars 2016. I mars 2017 lyckades Damaskus återigen att köra bort IS från Palmyra och befria staden en andra gång.

Just nu är ligger fokus på Deir ez-Zor i östra Syrien som befriades i september. Befrielsen av Deir ez-Zor anses av ryssarna vara en vändpunkt i att besegra IS i Syrien. För tillfället är ca 85% av Syrien under Damaskus kontroll i enlighet med det ryska försvarsministeriet.

När det gäller Ragga, staden som anses vara IS:s huvudstad, kommer den förmodligen att befrias till slutet av året från IS av de USA-backade kurdiska styrkorna, SDF.

Med hänsyn till att IS håller på att tappa mark i Syrien och vänder sig därför till Libyen gör att de olika fraktionerna i Syrien inte längre har någon gemensam fiende. I synnerhet nu när amerikanarna har valt att utöka sina aktioner i Syrien eftersom Trump ständigt bryter sina vallöften om att förändra Obama-politiken och bryter överenskommelsen med Ryssland om ett samarbete för att besegra IS.

Under Obama var den amerikanska närvaron inskränkt till småskaliga operationer av specialförband men Trump har gett Pentagon tillåtelse att skicka in amerikanska trupper med artilleri och andra tunga vapen. Därmed är delar av Syrien ockuperade av USA och EU.

Inte för att bombningarna av den USA-ledda koalitionen i Syrien är mer lagliga utan den nya utvecklingen att skicka amerikanska specialstyrkor tungt beväpnade gjorde USA:s bristande respekt för internationell rätt ännu tydligare. Och inte bara det. USA:s stöd till olika miliser i Syrien handlar inte bara att beväpna och träna dem utan amerikanska trupper har de sista månaderna vid flera tillfällen valt attackera trupper lojala mot Damaskus under förevändning att de har kränkt de USA-kontrollerade eldförbudszoner eller de-eskaleringszoner-nedtrappningszoner.

Anklagelserna från båda sidor blir allt fler. Vissa rapporter indikerar att amerikanska marktrupper har dödats av ryska krigsplan vilket förnekas av Ryssland. Rysk militären och rysk media anser att den USA-stötta SDF har sin egen agenda som sträcker sig längre än att enbart besegra IS vilket försvårar relationerna med den syriska armén.

Spänningarna mellan de lokala aktörerna smittar även de utländska uppbackarna. Rysk militär säger att SDF bombningar av den syriska arméns positioner i Deir ez-Zor hotar de ryska militära rådgivare och kan leda till eventuella repressalier.

Risken av en direkt militärkonfrontation mellan Ryssland och USA i Syrien verkar öka. I likhet med den Washington regisserad attacken på en rysk militär polisenhet i Deir ez-Zor där Al-Nusra försökte att tillfångata 29 poliser anklagar rysarna amerikanerna även för den ryska generalens, Valery Asapov och två överstars död i en attack som kränker överenskommelsen.

Det ryska försvarsministeriet är övertygad att Al-Nusra-offensiven var iscensatt av Amerikas underrättelsetjänst för att stoppa regeringsstyrkornas framgångsrika framryckning mot Deir ez-Zor. De ryska specialstyrkorna, Spetznaz, ryckte in och räddade poliserna från en säker död och de ryska stridsplanen och artilleriet lyckades på 24 timmar ta kål på 850 terrorister, slå ut 11 stridsvagnar, massor med militära fordon, granatkastare och förstöra 38 vapenlager. 

För att göra saken ännu värre anklagera ryssarna officiellt även idag amerikaneran för att samarbeta med IS. Situationen är mycket farlig. Främst därför att IS:s kollaps skapar ett tomrum som ger upphov till en tävling, ett race, om vem skall hinna först till de oljerika östra delarna av Syrien och sätter de USA-stötta styrkorna mot den Rysslands-ledda koalitionen.

USA vill ha kontroll över de östra delarna av Eufrat inkluderad de lukrativa oljefälten. Nu när IS inte längre kan strida för USA:s del använder dem trupperna ur SDF-kurderna. Dessa har lyckats att stoppa regeringstrupperna att avancera och om kurderna erövrar Deir ez-Zors nordvästra delar kommer dem att ha kontroll över 50% av de syriska oljereserverna.

Detta är naturligtvis ett backslag för den ryska koalitionen. Men inte bara det utan hittills har kurderna uppfattats som en ellierad i kriget mot IS. Nu verkar det bli klart att SDF-kurderna inte längre är en allierad utan en fiende som vill roffa åt sig resurserna i Syrien och skapa en stat i de östra delarna styrd av USA.

Det är tydligt att Kurderna har valt att bryta sitt samarbete med den syriska regeringen. Washington utnyttjar kurderna att erövra oljefälten och proklamera hela den östar sidan av Eufrat som sin egen. Otvivelaktigt är det så att SDF:s stridande trupper åtföljs av amerikanska speciella styrkor som förse dem med vikit underrättelse, logistic och taktisk support.

Så för tillfället opererar de USA-stötta styrkorna och den ryska koalitionen sida vid sida i samma scen och försöker att erövra samma oljerikt område. Assad behöver oljeinkomsterna för att finansiera återuppbyggnaden av sitt totalförstörda land. Dessutom är det lika viktigt att behålla området öster om Deir ez-Zor för att kunna bind Beirut till Damaskus, till Bagdad och vidare till Teheran, den så kallade Arabiska Supermotorväg.

Så på ena sida ar vi USA och visa NATO-medlemmar/Israel/Saudiarabien/SDF  mot Ryssland/Kina/Iran/Syrien på andra sidan och Europa, Turkiet som är ombytliga beroende på hur det blåser medans de fortfarande är NATO-medlemmar och får NATO-pengar.

Men om Putin håller sitt löfte att Syrien aldrig kommer att splittras måste den ryska koalitionen uppfatta kurderna som fiender och krossa de såsom han krossade IS. Och Moskva är fast förpliktad för den syriska självständigheten, dess territoriella integritet och rätten för dess folk att själva bestämma deras ledarskap, fri från utländskt inblandning.

Både de ryska och de syriska militära ledare betonar vikte av att de kommer att fortsätta med operationerna tills den siste terroristen är eliminerad. Putin har redan gett instruktioner till sitt folk i Syrien att de har full handlingsfrihet att försvara sig själva mot alla attacker som kommer från de kurdiska SDF-styrkorna.

Med andra ord kan man inte längre skilja mellan de amerikanska och de kurdiska styrkorna öster om Eufrat-floden. En upptrappning är oundviklig i de oljerika östra delarna av Syrien. Israel kommer naturligtvis att hänga på för att tillvarata sina egna geopolitiska intressen. Den 24 september bombade Israel Damaskus.

Netanyahu, den israeliska premiärministern, tror att USA är kapabel att besegra ryssarna mm i Syrien och etablera sig i östra Syrien. Det kanske är så. Men vad händer om det inte blir så? Med de nykonservativa som styr den amerikansk och den israeliska utrikespolitiken framstår Rysslands enda lösning kanske att se till att USA:s närvaro i Syrien omintetgörs totalt.

Och vad händer med den turkiska imbecille-nr 2-presidenten Erdoğan då? Kommer han att förråda sin NATO-allierad och kasta ut USA/SDF-kurdernas styrkor ut ur regionen?

Oavsett vad USA:s, och V-världens, målsättning var i Syrien verkar planerna ha gått åt helvete. Trots alla vapen - främst köpta från flera Östeuropeiska stater som Rumänien, Ukraina, Georgien, Bulgarien mm- till terroristgrupperna i Syrien har det inte lett till några segrar. USA:s påverkan på händelserna i Syrien är begränsad.

Jordanien, med sina 370 km gränser med Syrien, meddelade i slutet av augusti att förhoppningarna att öppna gränsen mot Syrien är stora. Saudiarabien sade till den syriska oppositionen att acceptera det faktum att Assad kommer att stanna vid makten.

Även flera länder i Väst och i synnerhet i Europa verkar ha lagt ner kravet att avsätta president Assad. Engelska utrikesminister Boris Johnson anser att Assads avsättning inte är en förutsättning utan en övergångsfas. Den franska presidenten Macron sade i juni att han inte anser att Assads undanröjande är en prioritet i den syrikska konflikten.

Inte ens USA anser längre att Assads avsättning är en förutsättning för en fredlig upplösning i Syrien.

Men problemet är inte längre Assad. Hade det varit enbart Assads avlägsnandet från makten i Syrien hade det idag inte varit något större problem. I synnerhet när Assad själv avser att utlysa nyval när hela kaoset är över. Det finns de som villa ha krig. Det, är det verkliga problemet.  

Det finns några enkla konstateranden man kan göra för att förklara amerikanernas upptrappning av konflikten i Syrien. Ett skulle kunna vara att Syrien, Ryssland, Iran och Hizbollah håller på att vinna inbördeskriget i Syrien och de av V-världen stötta "goda terrorister" håller på att förlora.

Enkelt uttryckt betyder det att USA och IS har förlorat kriget och hotar plan B det vill säga splittringen av Syrien- till förmån för Israel och Turkiet- och etableringens av USA:s militära närvaro i Syrien.

Ett andra är att genom att förlora inbördeskriget håller USA:s plan om att splittra Syrien att gå i graven och ett tredje är att amerikaneran känner sig kränkta av de ryska framgångarna. Till EU:s, Israels och Saudiarabiens förtrytelse.

För eller senare kommer den ryska regeringen att bli varse om att Washington inte är en rationell regering som utövar diplomati, stödjer freden och håller avtal. Snart hoppas jag att Moskva blir varse om att Washington bortom att vara rationell är en kriminell sinnesjuk samling av psykopater underkastade det militär/säkerhetskomplexets som är i slav under dess massiva vinster.

Med andra ord är krig en vinstkälla för de starka intressegrupperna som kontrollerar USA:s regering. Och genom den presstituerade medias hjälp-lögner och propaganda- skapar dem en offentlig vrede mot de som "attackerar vårt land" som fördummar och förslavar folket att blind tro på det.

Trump är slut som president. Han duger enbart för att prata mycket, hota mycket och dela ut toalettpapper- i Puerto Rico. När det gäller USA:s utrikespolitik är hans händer bundna. Har han gjort upp med de nykonservativa och USA:s "svarta stat" att låta dem driva USA:s officiella utrikespolitik.

"Presidenter byts ut. Politiken inte", sade Putin i Oliver Stones intervju.

Nej, politiken ändras inte. Och det märktes i Trumps straffpredikan i FN. Ett sådant språk har inte har använts sedan Tredje Rikets dagar där Trump hotar att utlösa ett folkmordsliknande krig. Att "totalförstöra" Nordkorea. Vi pratar naturligtvis om miljoner döda. Dödssiffran skulle förmodligen få de miljoner döda och lemlästade under USA:s 16-åriga aktiva krig i Mellersta Östern att blekna i jämförelse. 

Det kanske blir 1 000 000 döda barn. Men jag antar att det "är värd priset". Detta är imperialismens logik.

Trumps tal som även inkluderade hot mot Iran och Venezuela, kom i samband med den mest provokativa militära övningen på den koreanska halvön, med amerikanska kärnvapenbombplan och F-35 stridsflyg som släppte bomber nära den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea. I Europa har NATO militära övningar och iscensätter fientliga krigslekar där även Sverige spelar en viktig roll i V-världens skräckpropagandan mot Ryssland.

Sveriges militära överbefälhavare, Mikael Bydén menar att "Vi följer utvecklingen i Ryssland[inte i USA] och så här långt kan vi inte se att man viker från den anslagna vägen, utan man satsar fortfarande stora resurser på sina militära förmågor". Därför måste Sverige öka sin militära förmåga men även resurserna och helst skall Sverige bli medlem i NATO. Gratis till Bydén som tydligen totalt missat Trumps ökade anslag till Pentagons budget med 55 miljarder och kompletterades av Senaten med ytterligare 700 miljarder dollar dvs 5 500 miljarder dollar. HUR BLIND KAN MAN VARA?

Allt detta medan de Washington-proxy-styrkorna i Syrien och de amerikanska ledarna för operationerna är på väg mot en militär konfrontation med den av ryska specialförband uppbakade syriska armén i de östra delarna av landet. 

Det är inte längre frågan OM ett nytt Världskrig och OM användandet av kärnvapen är möjlig utan främst vilken av de otaliga globala konflikter som kommer att utlösa det hela.

Faran om kriget har inte sitt ursprung i Trumps sjuka hjärna utan är en produkt USA:s och Väldskapitalismens krislogik sprungen ur ett krisdrabbat system grundat på ansamlingen av rikedomarna och privat ägande av produktionsmedlen i så få händer som möjligt och uppdelningen av Världen i rivaliserande nationsstater eller koalitioner.

Sedan Sovjetsunionens fall, ca 25 år sedan, har USA varit engagerat i stort sett oavbrutet i krig när den amerikanska och V-världens ledande nykonservativa klass representerad av alla politiska indelningar har försökt att kompensera dess dalande ekonomiska position i Världen genom vapens makt. Denna strategi har resulterat till inget annat än fullständiga misslyckanden från Jugoslavien, Afghanistan och Irak till Libyen och Syrien.

Imperialismens logik bygger på det avdankade kapitalistiska systemet som utgör de fundamentala orsakerna till militarism och krig.

Den 27 september skrev Prof. Stephen F. Cohen, The Nation.com, att "Varje månad kommer USA närmare  ett faktiskt krig mot Ryssland."  

För övrigt har Spaniens största tidning El Pais i slutet av september föreslagit att bakom katalanernas önskan för självständighet är Putins diaboliska hand. David Alandete skrev den 2 oktober på tidningens websida: "Samma redskap som Ryssland har använt för att försvaga USA och EU, genom spridningen av falska nyheter, har använts med full kraft i Katalonien...Kreml ser den katalanska självständighets rörelsen som ytterligare ett sätt att fördjupa den europeiska splittringen och befästa sin[Rysslands] internationell påverkan." Han anklagar även Justin Raimondo(antiwar), som bevakade den spanska kuppen mot Katalonien, att vara en integrerad del av Putins ansträngningar att underminera Västvärldens "helgade" demokratier. Att "frankisterna" är tillbaka bekommer inte denna klarsynta journalist. HUR BLIND KAN MAN VARA?

För med läsning: http://thesaker.is; Stephen F Cohen; www.paulcraigroberts.org; www.strategic-culture.org; www.claritypress.com; www.antiwar.com

Västvärlden vs Nordkorea: De transatlantiska barba...
Washington strävar efter en eskalering av konflikt...
 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Guest
tisdag, 14 augusti 2018

Taggar (Etiketter)

Ukraina Mordet på Kennedy Demokrati Krim JFK Northwoods Project Bomba Iran Missiler mot Damaskus IPE EU contra Nationalstaten William Blum Jens Stolenberg Glöm fred i Syrien QE USA: press på Kina Religionens ok Trump vs etablissemanget Värdebaserad racism Europas träldom Apokalypsen nära Lundin Oil Slakthuset Damaskus Folkstyre Ukrainas annektering av Krim H.R. 5732 III:e Världskriget MH-17 Der ez-Zor Operation Gladio Västvärlden fångad i en våldspiral Östra Ghouta Sanning Gramski Ryska invasionen Irans isolering Solon atenaren Sydkinesiska Sjön Den islamistiska revolutionen i Iran 1978 Europeiskt återuppvaknande Amerikanska baser=Vasallstat Europas vansinne Västvärldens vampyrer RAND Corporation Trumps krigskabinett Theokrati Förrädaren Trump Vanessa Beeley Det tar aldrig slut JIT OPCW 2 Internationell rätt FN Auktoritarism Vänstern i koalition med högern Jack Ruby Västvärldens distopy Krösus USA:s tvåfrontskrig Statskuppen i Iran 1953 EU en dödszon Underkastelse eller Krig Amerikansk korståg USA-NATO-EU Kommittén för befrielse av Irak England och den politiska cirkusen. Kuppen mot Trump Daniel McAdams Ansvarsfull europeisk politik Alvin A. Snyder Statskupp i USA 5 minuter innan "midnatt" EU:s förlängda sanktioner mot Ryssland Jugoslavien Axiom Är det redan över för Trump? Warren-kommissionen Europas öde El Pais Chang Wanguau Färgrevolutionen i Iran 2018 Splittrat EU Modern Imperialis Kiev-USA-Europa strategi Ron Paul KREAB Västs nederlag i Syrien Trump-Putin mötet Protagoras Undrminera EU Krigsvalet Nytt sarinattack på väg Jus ad bellum G20-mötet Rysslands oövervinliga vapen Europeisk integritet Trump den imbecille Betalda demostranter Lee Harvey Oswald Nordkoreakrisen Spetznaz nätneutralitet Obamas fredspris Imperialismens logik Slutgiltiga offensiv Bildt-Georgien Novichok Helsinforsmötet Sofisterna George Sorros USA hotar Ryssland Jan Öberg USA:s finde nr 1 Hamburg en krigszon Putin:lämna oss i fred Mjuk makt Robert Fisk Färgrevolution i Washington Ukrainanazisternas manifestation Vem fan bryr sig Deir ez-Zor Obamas krokodiltårar Internetcensur Multipolär värld Svavlet Yeltsin-Putin Alexis Tsipras Engelska provokationer Statskupp Ingen fred med Ryssland Revolution William Binney IS USA:s allierade Det globala dårhuset 11 september 2001 Förbjud Vänsterrörelsen 2 minuter innan midnatt Imperialismen OPWC Slakten I mosul Uncle Sam Vem tjänar på giftattacken? Det är värd priset Project Veritas Stanislav Petrov Sanktioner mot Kina Putins tal Syriza Sergei Skripal Annektering Ryska atleterna friades Skyldigheter Liberal demokrati USA:s terrorhandlingar nonbeingzone Palatskuppen mot Trump USA:s och EU:s inbland i ryska valet 1996 Carl Bildt ECRR Obama en bedragare Nordkorea Reporter utan Gränser Ryska atleternas bannlysning Amerikanska Gulag Eviga krigspartiet Meningslöst att tala med Väst Zombifiering Plundring av Grekland Ryssland pressad. SvD Teknikrati Ansvar Papadopoulos Europas krigsbrott Vita västvärldens dominans God Bless America Häxjakten mot Trump MSC Petrodollar Vem är monstret? Obama en krigsförbrytare USA:s krigsbrott i Mosul Israel bombar Syrien "Ryska propaganda" Västvärldens besatta kampanj Acela-korridoren Trumps FN-tal Europa:stumma underhuggare Gasattacken i Douma Trump luras till krig Mordet på Milosevic SOHR Fredrik Karén Mördarorganisationen NATO Manafort och Gates USA:s krigsbrott The Kitchen Konspirationsteori Turkiet invaderar Syrien Trump Oligarkernas fiende Forum för Krig Georgien Trojkans krigsbrott An die Freude John Bolton Ukronazisterna PropOrNot Googlecensur McCarthyismen Konflikten eskalerar USA-ledda Imperiet Mörda Assad Vita Hjälmarna Udo Ulfkotte CAS USA:s statskupper Bombs for Peace John Kiriakou Merci beaucoup France Falska vinster Kina omringas Religiös fascism Trump/Putin Avhumanisering amerikansk fundamentalism Ingen giftattack i Gouma James Petras Ukrains invasion av Krim Det Turkiskt-kurdiska Kriget Fejknyheter Imaginär fiende SBU Koreakonflikten Utrottningen i Östra Ukraina vilken mandat har dem kommissionen skrev ett brev Nationalstaten kanadensiska antidopping OPCV Jag måste ställa frågan med vilken auktoritet den amerikanska Morder på Syrien 15 år efter 9/11 USA USA :s planer kräver NATO inte fred Obams fredspris Vampyrer han vill FN-rapporten om Israel och apartheid Falska alternativ till Krig Lance deHaven-Smith Ändlös konflikt därför WADA Modern Imperialism leda ett internationell upprop

Toroni

Besökare

Vi har 15 besökare och inga medlemmar online