Ukraina i händerna på rövarband

Situationen i Ukraina är mycket besvärlig. Den är så allvarlig att ett ekonomisk kollaps är att vänta. 15 miljarder dollar måste IMF ytterliga skjuta in i landet trots de 17 som tidigare utlovats. Privata internationella kreditgivare ombetts att inte kräva sina pengar. Rysslands ombetts att inte begära skuldåterbetalningen på 3 miljarder dollar. Ukrainas svarta finansiella hål börjar bli en belastning för EU-ledarna. EU kräver en hård åtstramningspolitik medan befolkningen kämpar mot frätande fattigdom och ekonomisk kollaps.

Allt detta medan Ukraina bombar de etniska ryssarna i östra Ukraina. Redan i december 2014 uppgick Ukrainas skuld av BNP till över 60% vilket betyder att skulden till Ryssland automatiskt förfaller med 3 miljarder dollar. Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble har haft kontakt med sin motsvarande ryska kollega Anton Siluanov för att uppmana honom att inte kräva in betalningen. Märkligt kan det tyckas att EU begär hjälp av Ryssland samtidigt som man utsätter Kreml för ekonomiska sanktioner som kontinuerligt uppgraderas.

Vilka som egentligen är Ukrainas vänner kan man undra. Ukrainas Rysslandskuld uppskatas till runt 35 miljarder dollar. Ryssland är Ukrainas största kreditgivare och alla nya pengar som Ukraina behöver låna från IMF kommer så småningom att hamna i Ryssland. För att rädda Ukrainas och de europeiska ländernas anseende är det tvunget att be Ryssland om hjälp- samma land som vi i Väst anklagar att invadera och destabilisera Ukraina och påföra även ekonomiska sanktioner.

Pengartransfereringar till Ukraina är nu så stora att det förmodligen behövs de nationella parlamentens tillstånd för att betalas ut. Åtstramningen i Ukraina liknar i mångt och mycket samma scenario som i Grekland. Precis som ryssarna som varit extremt försiktiga med utlåningen till Ukraina och har säkerställt återbetalningarna försöker Väst att påtvinga en åtstramningspolitik för att trygga sina krediter. Vad för sorts politik som förs i Ukraina är svårt att begripa.

Det verkar otvivelaktigt så att alla (inte USA) börjar inse att det är omöjligt utan Ryssland hjälp att stabilisera Ukraina politiskt och ekonomiskt. Trots det verkar som om EU och Merkel inte vill göra några eftergifter till Ryssland eller ändra inställning. Det är just denna falska föreställning som Västvärldens Ukrainapolitik har lidit av ända sedan diskussionerna om landets associationsavtal med EU började.

Västvärlden önskar att Ukraina skall följa en pro-Väst, pro-EU och anti-rysk linje och samtidigt vill att Ryssland skall betala kalaset. Och händer inte det är Väst irriterade och gäckande. Varje gång Ryssland vägrar finna sig i Västvärldens nyckfullheter påförs landet flera sanktioner, smartmålning och kränkning av dess ledare i något som allt mer liknar ett desperat hopp att detta skall tvinga Ryssland att backa och ändra sin politik.

IMF varnar Västvärlden att de ytterligare 15 miljarderna behöver betalas ut fortast möjligen för att Ukraina skall undvika ekonomisk kollaps. Ukrainas statsminister Arsheniy Yatseniuk som den USA-marionetten han är, är villig att följa uppmaningarna från EU att genomföra de krävande reformerna för att EU skall godkänna ett tredje räddningspacket förutom de 1,6 miljarder Euro från den Europeiska Kommissionen och 2 miljarderna från Bryssel.

"Vi ber inte om pengar, vi begråter oss inte. Vi säger: vi är partners. Om vi är partners hjälp oss då och denne hjälp kommer att vara ömsesidig" säger lakejen. Vad han menar vet ingen. Ukraina är inte med i EU, Euron eller NATO. Hur kan EU och Ukraina vara partners? I vad? Menar han partners i att bekämpa ryssarna?

IMF:s och EU:s åtstramningspolitik och ekonomiska reformerna som måste genomföras skiljer sig inte från åtstramningspolitiken som påtvingades Grekland: vedermödor och umbäranden för ett redan utfattigt folk för återbetalningar för IMF:s blodspengar. Sänkta pensioner, sänkta löner, höjda skatter.

Inga ansvarsfulla politiska reformer existerar eller är planerade. Ukraina är en USA-tillsatt diktatur. Banksystemet är ett tillhåll för rövare och plundrare. 20 ton guld har försvunnit ur reserverna. Statlig mark och företag säljs till Västvärldens rovdjur för en spottstyver.

Konsumtionen har nått de lägsta nivåerna någonsin. Regerings-och militärtjänstemänen rövar åt sig allt de kan komma över och lägger sina smutsiga vantar på allt i den påtvingade plundringsåtstramningens namn på miljontals fattiga.

Hyperinflationen har tagit grepp på landet. Europas "brödkorg" kan idag inte ens föda sin egen befolkning. Rationaliseringar är påförda. Energipriserna har skjutit i höjden till skrämande nivåer. Den Ukrainska valutan Hryvnia har förlorat 50% av sitt värde och inflationen ligger på över 200%.

Ukraina har blivit en symbol för humanitära katastrofer överallt USA visar sig.

Verkar allt detta bekant? Naturligtvis, det är vad Grekland ger gått och fortfarande gör igenom de sista 5 åren. De internationella rövarbanden IMF, Världsbanken, ECB och de privata investerare har för avsikt att plundra Ukraina på samma sätt de sugit blodet ur det grekiska folket. Är det statsministern menade med att Ukraina och EU är partners? Ta alt vi har och låt de sämst ställda betala för det?

Sådan fascistisk inställning slår förr eller senare tillbaka. Hela det korrupta ukrainska maskineriet kommer att betal dyrt när de sätter rovdjurens och de rikas välmående framför folkets. Det börjar visa sig redan. En färsk opinionsundersökning i Ukraina gjord av Research & Branding Group mellan 6-16 mars visar att folket i Ukraina har redan fått nog av den USA-ledda regeringen.

Trots att President Poroshenko enbar varit i makten i 9 månader anser 60% av de tillfrågade att de inte är nöjda med hur miljardären sköter sitt jobb. Förmodligen skulle han vid ett val idag inte få mer än 20% av rösterna. Ca 30% var nöjda med hans arbete.

För Statsministern "Yats" som amerikanerna kallar honom är läget ännu värre. Enbart 25% har förtroende för honom.

Trots de dagliga, lögnaktiga och ständigt närvarande rapporterna i den ukrainska median och TV-n om de "tusentals ryska soldaterna" som anses strida på regimkritikernas sida i Öst mot ukrainska styrkor är det nästan 60% som inte tror att dessa påhittade historier är sanna.

8% deklarerar att de är nöjda med den ukrainska regeringen och endast 5% anser att Ukraina är politiskt stabilt.

1 501 personer tillfrågades i alla delar av Ukraina . Inte i Donetsk - Lugansk regionen.